Carl Oscar Kylberg, född 23 september 1878 på Vasängen i Fridene församling, död 6 januari 1952 i Stockholm, svensk konstnär och representant för Göteborgskoloristerna. Carl Kylberg var son till kontorschef Gustaf Kylberg och friherrinnan Eleonora von Essen och storebror till konstnären Erik Kylberg. Hans fastrar och farbror var konstnärerna Regina Kylberg-Bobeck, Marina Kylberg och Hjalmar Kylberg. Farfadern Lars Wilhelm Kylberg var konstnär vid sidan av lantbruket på familjegodset Såtenäs i Västergötland. Kylberg studerade först vid tekniska skolan i Stockholm och i Berlin för att bli arkitekt men övergick till måleri omkring 1900. Han studerade under en tid vid Valand i Göteborg som elev till Carl Wilhelmson. Hans verk kännetecknas ofta av ett glödande oljemåleri med starka färger och han avbildade ofta landskap och figurkompositioner på ett avskalat man??r. Under senare delen av sitt konstnärskap skapade han en mängd religiösa motiv. Kring 1930-talet fick han sitt genombrott och han kom att ställa ut, förutom i Sverige även i Köpenhamn, Paris, London, Budapest och i USA men hans måleri var för många provocerande och 1938 gick regeringen in och stoppade ett köp av målningen Uppbrottet för Nationalmuseum i Stockholm. En av hans mest välkända målningar är Hemkomsten från 1938 som hänger på Göteborgs konstmuseum och som föreställer ett skepp i silhuett mot en nästan brinnande gul himmel och ett rödfärgat hav. Denna målning förevigades också 1978 på ett svenskt frimärke av valören 90 öre. Sedan 1980-talet har många av hans tavlor sålts för rekordpriser vid olika internationella konstauktioner.   Related Paintings of carl kylberg :. | figurer och trad | hemkomstem | ljusningen pa vagen | detta e den stygge calle med en mossa pa sin skalle | omslag till stygge calle |
Related Artists:
Axel Lindman
painted Coastal Landscape, Normandie in 1877
Abanindranath Tagore
Indian, 1871-1951,Painter and writer, brother of Gaganendranath Tagore. Intermittently taught by two undistinguished European academicians, Olinto Ghilardy and Charles Palmer, in 1897 he came under the influence of Ernest Binfield Havell (see HAVELL,), art scholar and catalyst of indigenism. Impressed by Mughal and Persian miniatures and the work of the Japanese artists Taikan Yokoyama and Shunso Hishida, who visited India in 1903, Abanindranath discarded Western realism for the stylized naturalism of Japanese art, which suited his poetic temperament, and the general John Ruskin-William Morris thought axis of such early indigenist theorists as Havell and Ananda Kentish Coomaraswamy. His work until the Omar Khayyam illustrations (1906-10; Santiniketan, Nandan Mus.), with their revivalist nationalism and fin-de-siecle affectations, greatly influenced the Neo-Bengal art movement formed chiefly by his pupils at the Calcutta Art School, where he was Vice-principal from 1905 to 1915. His own later work developed an imagist focus. The Arabian Nights series (1930; Calcutta, Babindra-Bharati Soc.), his magnum opus, in which literary and visual antecedents give the image a cultural ambience without intruding on its independence, marks the beginning of modern Indian narrative painting. His aesthetic theories, formulated in lectures he gave as the Vageswari Professor of Art at Calcutta University (1921-9), stressed the role of individual sensibility and imagination in creativity. Induced by his uncle Rabindranath,
Pignoni, Simone
Italian, 1611-98 Italian painter and draughtsman. He is best known for his many pictures of voluptuous female nudes, which developed the morbidly sensual style of Francesco Furini. His Self-portrait (c. 1650; Florence, Uffizi), in which he depicts himself building up a rounded female form from a skeleton, conveys his fascination with the subject. He had an early education in Latin, followed by an apprenticeship in the workshop of the bookbinder Zanobi Pignoni, a close relative. Domenico Passignano, who frequented the workshop, suggested that Pignoni be apprenticed to Fabrizio Boschi (1570-1642), one of his own former pupils. Pignoni began to study under Boschi